Din reseguide för Grekland.
Klippor vid kalderan, svarta vulkaniska stränder, vin odlat i korgar – och den mest välbesökta solnedgången i Grekland.
Verkligheten: Klockan är 20.00 i Oia, och du står axel mot axel med fyrahundra främlingar på en slottsruin, där alla riktar samma mobil mot samma sol. Någon applåderar när solen går ner. Sedan försöker fyrahundra personer ta sig nerför en marmorbelagd stig samtidigt. Det här är bilden som fick dig att välja ön – och den är verklig. Men den visar inte hela ön.
Santorini är pytteliten: 76 kvadratkilometer, färre än 16 000 invånare, cirka 3,4 miljoner besökare per år. De berömda klippbyarna klamrar sig fast vid den västra kanten av en översvämmad vulkankrater – den kanten utgör kanske en tiondel av ön. Resten är platt, solbränd och lever sitt stilla liv: vingårdar, en bronsåldersstad begravd under vulkanaska, gamla byar utan utsikt över kalderan och utan folkmassor. Och sedan början av 2025 har vulkanen under allt detta påmint alla om att den fortfarande är vaken.
Så kom – men kom i maj eller oktober, övernatta någon annanstans än vid fotoplatsen och se de berömda sevärdheterna klockan 07.00 innan kryssningsbåtarnas tenderbåtar lägger till. Drick vinet. Ät fava. Ta båten ut till kratern. Se en solnedgång från en plats där ingen annan filmar.
Glöm broschyrstränderna. Santorini ligger på en vulkan, så sanden är svart, röd eller grå – och den lagrar värme som en stekpanna. Ta med något att ha på fötterna.
Perissa & Perivolos – den långa svarta sandstranden på sydöstra kusten, långt bort från klipporna. Solstolar, tavernor, lugnt och grunt vatten. Hit åker man för en riktig stranddag, inte för utsikten.
Kamari – svart sand igen, nedanför Mesa Vounos massiva klippa. Välorganiserat, familjevänligt, lite mer bebyggt än Perissa. Klippan längst bort döljer stigen upp till antika Thera.
Vlychada — den mest märkliga av dem alla. Vinden har skulpterat de bleka klipporna till något som påminner om månen. Lugnt, lite kusligt, den bästa stranden som får dig att tänka: ”Jag visste inte att Santorini såg ut så här”.
Red Beach (Kokkini Paralia) — en vik med rost röda vulkaniska klippor i bakgrunden nära Akrotiri. Färgen är verkligen ovanlig. Klipporna släpper också loss stenar, så stora delar av stranden är avspärrade med rep och skyltade.
White Beach — nås främst med vattentaxi från Red Beach. Vacker, liten, mer ett stopp på en båttur än en heldagsutflykt.
Bad vid kalderan – det finns ingen riktig strand nedanför byarna på klipporna, men båtturerna kastar ankar för ett dopp vid vulkanöarna, inklusive de varma svavelkällorna vid Palea Kameni.
Santorini har egentligen inga städer. Det finns istället klippbyar som sträcker sig längs kanten och lugna byar inåt landet som de flesta besökare aldrig når. Välj noga så hinner du se det bästa av båda på tre dagar.
Oia – den berömda byn. Vita kuber, blå kupoler, solnedgången. Värt att se klockan 07.00, när det bara är du, katterna och någon som sopar en terrass. På eftermiddagen är det en långsamt rörande ström av människor.
Fira – huvudstaden, livligare och mer högljudd än Oia, med linbanan ner till den gamla hamnen och det mesta av nattlivet och butikerna. En praktisk utgångspunkt, men mindre romantisk.
Imerovigli – ”Egeiska havets balkong”, på den högsta delen av kratern. Samma utsikt över kalderan, hälften så mycket folk, startpunkten för klippvandringen, med Skaros-klippan som sticker ut nedanför.
Firostefani – en 10-minuterspromenad från Fira men lugnare, med samma utsikt till ett lägre pris. En underskattad utgångspunkt.
Pyrgos – inåt landet och uppför backen, öns gamla huvudstad. En labyrint av gränder som slingrar sig upp mot ett venetianskt slott med 360°-utsikt över båda kusterna och solnedgången, utan Oias folkmassa. Kom hit för middag.
Megalochori & Emporio – vinland och ett medeltida kasteli, den befästa labyrinten som byggdes för att gömma sig undan pirater. Äkta byar där människor bor. Gå vilse i Emporios gamla stadsdel med flit.
För dig som vill ha mer än en solstol och en solnedgång.
Ön är liten men vulkanisk, vilket gör att ”aktiv” här betyder lavafält, antika ruiner och vingårdar snarare än gym och cykelvägar. Nästan inget av det behöver vara svårt.
Santorinis vulkaniska jord gör att grödorna blir små men smakrika, och vinet är unikt i Grekland.
Fava – en krämig puré av de lokala gula ärtorna, toppad med lök, kapris och olja. Öns riktiga husmanskost. Beställ den överallt och jämför.
Tomatokeftedes – friterade bollar gjorda av Santorinis smakrika små körsbärstomater, örter och lök. Rätten som bevisar att jorden har något speciellt att erbjuda.
Vit aubergine och kaprisblad – auberginerna här är bleka och söta; kaprisbladen syltas och läggs på allt. Båda är unika för ön.
Chloro – färsk, mjuk, lätt syrlig getost. En vardagsrätt som passar bra med tomat och bröd.
Vinet är den verkliga överraskningen. Den karakteristiska druvsorten är Assyrtiko – knastertorr, mineralisk, med en skarp citrussmak. Vinrankorna formas till låga, spiralformade korgar som kallas kouloura, vilka skyddar druvorna från vinden och drar till sig fukt från havsdimman; ingen annanstans odlas vin som liknar detta. Missa inte Vinsanto, det bärnstensfärgade, soltorkade dessertvinet.
Var man kan provsmaka: Santo Wines för en lättillgänglig introduktion och terrassen med utsikt över kalderan som ser ut som ett vykort, Venetsanos för arkitekturen på klippkanten, och Domaine Sigalas, Estate Argyros eller Gaia för mer seriösa viner. En halv dag, 15–30 euro per provsmakning.
Maj, juni, slutet av september och oktober är de bästa månaderna. 22–27 °C, havet är tillräckligt varmt från juni, restaurangerna är öppna, promenaden längs klipporna är behaglig, det är folk men inte överfullt. Det är här du vill vara.
Juli och augusti – hett, mycket trångt, och den dyraste grekiska ön blir ännu dyrare. Kryssningsdagarna fyller kalderan (antalet ankomster är nu begränsat, men det är fortfarande mycket folk på en liten yta). Priserna på hotell med utsikt över kalderan kan fyrdubblas.
November till april – många hotell och restauranger vid kalderan stänger, färjetrafiken blir orolig och de berömda byarna känns halvt övergivna. Stämningsfullt och billigt, men inte det du kom hit för.
Vulkanen, ärligt talat: i början av 2025 skakade en veckolång jordbävningssvärm ön och påverkade säsongen negativt. Aktiviteten avtog till sommaren och ön öppnades upp helt igen. Från och med våren 2026 har myndigheterna infört försiktighetsåtgärder – trafikreglering i hamnen, ett område där vistelse är förbjuden i den övre delen av den gamla hamnen i Fira samt en stängd vandringsled – som förväntas gälla fram till 2027 medan forskarna övervakar läget. I det dagliga livet fungerar ön som vanligt; det handlar om övervakning och säkerhet för besökarna, inte om fara. Om en orolig vulkan skulle ligga i bakhuvudet hela veckan är det ett verkligt skäl att välja en annan destination. Om det låter som en del av charmen kommer du att ha det bra.
Fyrhjuling eller en liten bil. Ön är tillräckligt liten för att man ska kunna köra tvärs över den på under en timme, men vägarna längs klipporna är smala och att parkera nära Oia och Fira är en riktig kamp under sommaren. En fyrhjuling är rolig och går att parkera var som helst; en liten bil är ett klokare val för två eller fler personer och bagage. Boka i förväg under högsäsong.
Bussar går från Fira till de flesta byarna och stränderna – billiga och täta på sommaren, glesare under lågsäsong. Det går bra om du inte har bråttom och inte har något emot att byta buss i Fira.
Linbanan förbinder Fira med den gamla hamnen, där båtarna lägger till. Det är snabbt, billigt och ett bekvämt alternativ till åsnevägen. Räkna med kö när ett fartyg anländer.
Hamninfo: sedan 2025 hanteras trafiken vid huvudfärjehamnen (Athinios) och det gamla hamnområdet aktivt av säkerhetsskäl, vilket innebär att transferresor kan ta längre tid än vad kartan antyder. Räkna med extra tid i anslutning till färje- och kryssningsankomster.
Jämför hyrbilar →Välj din bas utifrån vad du prioriterar. Utsikten kostar pengar; lugnet och stränderna gör det inte.
Oia
– den perfekta utsikten och de högsta priserna. Romantiskt, lätt att ta sig runt till fots, livligast på dagen.
Imerovigli eller Firostefani
– samma utsikt över kalderan, lugnare, något billigare. Det smarta mellanalternativet.
Fira
– centralt, livligt, bäst förbundet. Mindre fridfullt men enklast att ta sig runt.
Pyrgos eller Megalochori
– inåt landet, lugnt, äkta bykänsla, god mat, betydligt bättre prisvärde. Bäst med bil.
Kamari eller Perissa
– strandorterna på östkusten. Billigaste boenden, svart sand precis utanför dörren, ingen utsikt över kalderan.
Santorini är den dyraste grekiska ön, med stor marginal. Under lågsäsong är priserna ungefär halva; i juli och augusti når priserna Mykonos-nivåer – och ett rum med utsikt över kalderan ligger i en helt egen prisklass.
Priserna är angivna i 2026-euro. Under lågsäsong sänks de flesta av dessa priser med 40–50 %; utsikten över kalderan i augusti är den enskilt största utgiftsposten i vilken budget som helst för Santorini.
Åk dit om du vill ha dramatiska klippor, vulkaniskt vin och en solnedgång som är värd folkmassan – och du kommer gärna att smita iväg till Pyrgos, Akrotiri och en båt på kratern för att hitta den lugna sidan. Hoppa över resan om du är ute efter mjuka sandstränder, avskildhet, en snäv budget eller om en orolig vulkan skulle förstöra hela veckan.
Var det här användbart? Dela det.
One new way to travel. Every Thursday.
Not deals or destinations — methods. House sitting, night trains, repositioning cruises, and what each one really costs.
Har du funderat på att resa så här?
Flytt av husbilar
Uthyrningsföretagen behöver få tillbaka sina skåpbilar. Fyra sovplatser, ett kök och en dusch för ungefär en euro per natt – och ett land man aldrig skulle ha valt.
Läs artikeln →Arbetsutbyte
Några timmar om dagen på ett vandrarhem, ett pensionat eller hos en värdfamilj, så är sängen din – i en stad där tunnelbanan ligger precis runt hörnet. Vår son gjorde så i Sydamerika och stannade i tio år.
Läs artikeln →Vård och omsorg
Den utökade versionen av husvakt: en stuga, en herrgård eller en ranch som behöver någon under en hel säsong, och som ibland betalar för det. Jobbet handlar om platsen, inte om katten.
Läs artikeln →👇 Tryck på en, eller skriv
