Budapest är egentligen två städer som delas av Donau. Buda i väster – kuperat, historiskt, slottdistrikt. Pest i öster – platt, livligt, stadskärna.
Parlamentsbyggnaden dominerar flodbanken. Neogotisk. Massiv. En av Europas största lagstiftningsbyggnader. Den ser särskilt dramatisk ut på natten när den är upplyst.
Kedjebron förbinder Buda och Pest. Byggd 1849, förstörd under andra världskriget, återuppbyggd identiskt. Att gå över bron vid solnedgången är ett ritual i Budapest.
Det judiska kvarteret i distrikt VII har förvandlats från andra världskrigets förödelse till ett kulturellt centrum. Den stora synagogan – Europas största – ligger här. Det gör även ruinbarerna.
Budapest fungerar både som resmål för en storstadsresa och som utgångspunkt för att utforska Ungerns landsbygd och vinregioner.
Budapest ligger på 123 naturliga varma källor. Det kallas ”spa-staden” och ”världens spa-huvudstad” av en anledning.
Széchenyi-baden är de mest besökta – 1,5 miljoner människor årligen. Neobarock arkitektur. Tre enorma utomhuspooler. Lokalbefolkningen spelar schack i det ångande vattnet. Öppet kl. 07.00–20.00 på vardagar, kl. 08.00–20.00 på helger. Lördagskvällar bjuder på spa-fester.
Gellért-baden anses vara de vackraste. Interiör i jugendstil. Vågpool på sommaren. Takterrass med utsikt över Donau. Öppet dagligen kl. 9–19. Cirka 500 000 besökare årligen.
Rudás-baden har anor från 1571 – arkitektur från den ottomanska eran med en åttkantig pool under ett välvt tak. Turkiska kakelplattor överallt. Öppet dagligen kl. 06.00–20.00.
Det termiska vattnet innehåller kalcium, magnesium, sulfat och zink. Ungrarna har använt det i över 2 000 år för att behandla artrit, muskelsmärta och hudåkommor. Att bada här är kulturellt, socialt och terapeutiskt.
Det ungerska köket kretsar kring paprika. Kryddan kom via osmanska handelsvägar på 1500-talet och präglar nu den nationella matidentiteten.
Gulasch – eller gulyás – är en soppa, inte en gryta. Detta är viktigt för ungrarna. Den innehåller nötkött, potatis, lök, morötter och rikligt med paprika i en buljong. Tillagas traditionellt i en bogrács (metallgryta) över öppen eld. Det som utlänningar kallar ”gulasch” är egentligen pörkölt – en tjock köttgryta.
Det mesta av den ungerska paprikan odlas runt Szeged och Kalocsa i söder. Den varierar från söt (édes) till stark (csipos). Traditionellt tillsätter man den i het fett – ofta fläskfett – och värmer upp den kort innan man tillsätter andra ingredienser.
Andra viktiga rätter: halászlé (fiskarsoppa med flodfisk och paprika), paprikás csirke (paprikakyckling) och lecsó (paprikaragout med grönsaker).
Smör, lök och paprika utgör vad lokalbefolkningen kallar den ”heliga treenigheten” i det ungerska köket.
Ungerns vinkultur är äldre än de flesta europeiska länders. Två regioner sticker ut: Tokaj och Balatonsjön.
Tokaj-Hegyalja är upptaget på UNESCO:s världsarvslista. Det ligger där floderna Tisza och Bodrog möts, mellan Zemplénbergen och den ungerska slätten. Vinproduktionen här sträcker sig över ett årtusende.
Landskapet präglas av lapptäcksliknande vingårdar, solrosfält, kyrkor och slottsruiner. Under marken finns handgrävda källare som sedan 1748 har huggits ut i vulkanisk sten och rymmer några av världens sötaste och dyraste viner. Regionen är känd för sina viner av ädelröta som lagras på ekfat från de omgivande skogarna.
Balatonsjön – Centraleuropas största sjö – skapar ett unikt mesoklimat. Vattnet reflekterar solljuset, ökar luftfuktigheten och mildrar temperaturerna. Kullarna skyddar mot kalla vindar. De vulkaniska, basalt- och kalkstensjordarna ger viner av allt högre kvalitet från båda stränderna.
Ungerns vinindustri försvann nästan helt under 1800- och 1900-talen på grund av vinlusen och världskrigen. Sedan dess har den återuppbyggts och återupptäckt sin identitet.